Stjärnan
Jag har försökt att stå på tå
och upp till Karlavagnen nå.
Jag ville ju så gärna
få röra vid en stjärna.
Jag lyckades få tag på en.
det gör jag aldrig om igen.
Fastän den lyste renast,
så slocknade den genast.
Det finns så mycket underbart,
som högt i rymden strålar klart
men blir till mull och bränder
i människornas händer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar